The Shawl

Två sammanlänkade texter, en novell och en kortromán, som tillsammans bildar en av de mest gripande skildringarna av Förintelsens trauma i amerikansk litteratur. The Shawl är bara sextionio sidor, men den rymmer mer än de flesta böcker som är tre gånger så långa.

Varför börja här

Titelnovellen, först publicerad i The New Yorker 1980, är bara några sidor lång. Den följer Rosa, en ung mor på marsch mot ett koncentrationsläger, med sitt spädbarn gömt i en sjal. Det som händer berättas i en prosa så komprimerad och lyrisk att den läses mer som poesi än fiktion. Den vann O. Henry First Prize och har inkluderats i otaliga antologier sedan dess.

Den tillhörande kortromanen, “Rosa”, utspelar sig trettio år senare i ett pensionärssamhälle i Florida och visar oss hur överlevnad faktiskt ser ut: inte heroisk uthållighet utan ett splittrat medvetande, tvångsmässigt brevskrivande till en död dotter, och den omöjliga uppgiften att leva efter det olevbara. Tillsammans skapar de två texterna ett fullständigt porträtt av vad Förintelsen gör med ett enskilt människoliv över decennier.

Vad du kan förvänta dig

Prosa av extraordinär täthet och skönhet. Ozicks meningar kräver uppmärksam läsning. Den första texten är drömlik och hjärtskärande. Den andra är mer jordnära, mörkt komisk på sina ställen, och djupt medkännande. Du kan läsa hela boken på en timme, men du kommer att tänka på den mycket längre. Det här är Ozick som mest koncentrerad och mest kraftfull.