Börja läsa Nils Ferlin
Nils Ferlin var poeten som gav den svenska versen sitt brusna hjärta. Född 1898, levde han som sjöman, cirkusartist och kringresande skådespelare innan han gav ut sin första samling vid trettiotvå års ålder. Den samlingen, En döddansares visor, gjorde honom berömd över en natt. Hans dikter är bedrägligt enkla: korta rader, vanliga ord, folkvisorytmer. Men under enkelheten löper en ström av ensamhet, svart humor och ömhet för alla som någonsin känt sig malplacerade. Han blev en av Sveriges mest lästa poeter, med över 300 000 sålda volymer under sin livstid, och hans rader citeras fortfarande av människor som aldrig öppnat en diktbok.
En döddansares visor
Det här är boken. En döddansares visor är samlingen som förvandlade en trettiotvåårig dagdrivare till en av Sveriges mest älskade poeter. Den kom ut 1930 och framgången var omedelbar.
Varför börja här
Debuten innehåller allt som gör Ferlin oförglömlig. Rösten finns där från första dikten: torr, sårad, musikalisk, som om den talar till dig från en barkruk vid stängningsdags. Dikterna dansar mellan komedi och förtvivlan med en lätthet som döljer hur djupt de skär. “En valsmelodi”, med sin berömda öppning om att vara ganska mager om bena, blev en av de mest citerade dikterna i Sverige.
Vad du kan förvänta dig
Korta, rytmiska dikter med en folkvisekvalitet som maskerar allvarliga teman. Ferlin skriver om döden, fattigdom och ensamhet, men alltid med ett snett leende. Tonen skiftar ständigt mellan det komiska och det elegiska, det ömma och det sarkastiska. Många av dessa dikter tonsattes senare, vilket säger något om hur naturligt de sjunger på sidan.
Alternativ
Barfotabarn
Barfotabarn är Ferlins andra samling, utgiven tre år efter debuten. Där En döddansares visor introducerade vagabondpersonan fördjupar denna samling den. Titelgedikten, om ett barfota barn som vandrar genom en värld som inte bryr sig, blev en av de mest kända dikterna i svensk litteratur.